Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

140.3m FM

Riksbanken haller fast vid inflationsbild

opinion

Jag är glad att kunna konstatera att SNS fortsätter traditionen att tillsammans med Riksbanken arrangera Penningpolitisk Forum. I år är det sjätte gången som vi i detta sammanhang ges möjlighet att diskutera penningpolitiska frågor.

Vad är mer naturligt än att idag behandla den framtida penningpolitiken i Europa i samband med att historiens kanske största ekonomisk-politiska projekt sätts i sjön. Frågan är hur penningpolitiken kommer att bedrivas i EMU.

Under tiden fortsätter Riksbanken att...

Lika viktigt för oss i Sverige är att diskutera hur penningpolitiken i vårt land påverkas av att EMU bildas och av att vi inte kommer att delta från starten. Diskussionen om "Penningpolitiken i EMU" kommer att inledas av min kollega från Finland, Sirkka Hämäläinen, som jag vill passa på att hälsa hjärtligt välkommen till Sverige. Låt mig också i detta sammanhang få uttrycka min uppskattning över det goda samarbetet mellan Finlands Bank och Sveriges Riksbank, som vi räknar med att kunna fortsätta även om Finland går med i valutaunionen.

På min lott har fallit att diskutera under rubriken "Svensk penningpolitik utanför EMU". Jag tänker inleda med att ge min bild av vad utanförskapet kommer att innebära för svensk ekonomisk politik. Därefter kommer jag in på penningpolitikens principiella uppläggning i vårt land. Avslutningsvis skall jag säga något om den aktuella situationen.

Sverige kommer alltså att stå utanför Riksbanken haller fast vid inflationsbild inledningsvis.

Det innebär att svensk ekonomisk politik kommer att utformas utifrån de mål som satts upp inom Sverige. Dessa mål baseras både på våra inhemska prioriteringar och på de ramar som ges av vårt medlemskap i EU. Prioriteringarna inom Sverige respektive EU Riksbanken haller fast vid inflationsbild i stor utsträckning desamma. De är att föra en ekonomisk politik inriktad på stabilitet och låg inflation.

Den ekonomiska politiken utanför EMU

På så vis skapas förutsättningar för en god välståndsutveckling. Kraven som ställs på en väl avvägd ekonomisk politik är alltså Riksbanken haller fast vid inflationsbild stort sett desamma oberoende av deltagande i valutaunionen. En majoritet av det politiska systemet har konstaterat att medlemskap i det europeiska växelkurssamarbetet, ERM, skall ses som ett förberedande steg före ett inträde i valutaunionen.

Mycket talar därför för att frågan om ett deltagande i ERM kan bli aktuellt först när frågan om ett framtida deltagande i EMU får sitt svar. Under tiden fortsätter Riksbanken att arbeta med en rörlig växelkursregim för kronan och att inrikta penningpolitiken på ett uttalat prisstabilitetsmål. Det bör i detta sammanhang betonas att erfarenheterna hittills talar för att denna regim fungerar bra. Från och med den 1 januari kommer den självständighet som Riksbanken redan har idag att få ett formellt stöd i en ny lagstiftningen.

Målet om stabila priser blir lagfäst och Riksbankens uppgift är att se till att detta mål uppnås. Riksdagen har hittills tagit ett beslut på vägen mot denna nya lagstiftning för Riksbanken. Återstående beslut avses att tas efter valet i höst. Fem partier står bakom reformen. Den har alltså stöd av en klar majoritet i Sveriges riksdag.

I takt med att inflationsbilden...

Dessa förändringar svarar mot de krav som ställs inom EU på penningpolitiken och centralbankens roll. Oavsett deltagande i valutaunionen har Sverige förbundit sig att ha en självständig centralbank och däri ligger en långtgående delegering av beslutanderätten över penningpolitiken utifrån ett fastlagt mål.

På motsvarande sätt kommer också den svenska finanspolitiken Riksbanken haller fast vid inflationsbild att styras både av den inriktning som satts upp i Sverige och av de ramar som etablerats inom EU. Regeringen har, med riksdagens stöd, satt upp ett mål för de svenska offentliga Riksbanken haller fast vid inflationsbild. På medellång sikt ska budgeten visa överskott med 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Genom att åstadkomma ett överskott kan den offentliga skulden reduceras så att de utmaningar som kan komma att möta den svenska ekonomin framöver kan antas utan att skapa statsfinansiella problem. Detta är en rimlig målsättning mot bakgrund av den relativt höga konjunkturkänsligheten i de svenska offentliga finanserna och den statsskuld som byggts upp under talet. De bedömningar som nu kan göras, och som tar hänsyn till redan fattade beslut och annonserad ekonomisk politik, tyder på att det budgetpolitiska målet kommer att nås de närmaste åren.

Förutom en ökad medvetenhet om vikten av stabila finanser har också institutionella förändringar vad gäller budgetprocessen förbättrat förutsättningarna för att det svenska budgetmålet ska uppnås. Sverige har nu Riksbanken haller fast vid inflationsbild en budgetprocess som i sig skapar mer disciplin och därmed kan bidra till att upprätthålla sunda finanser.

Sveriges målsättning att konsolidera de offentliga finanserna överensstämmer med ambitionerna inom EU; att i ett medelfristigt perspektiv nå balans eller överskott i statsbudgeten. Även inom det finanspolitiska området omfattas vi alltså av de överenskommelser som gjorts inom gemenskapen trots att vi avvaktar med deltagande i EMU. Sverige har förbundit sig att eftersträva målen i stabilitets- och tillväxtpakten. Mer allmänt har vi också, genom medlemskapet i EU, förbundit oss att se vår ekonomiska politik som en fråga av intresse för alla EU-länder.

Vi kommer därmed att delta i diskussioner om den ekonomiska politiken och bli föremål för bedömningar och utvärderingar. Sverige deltar även i utformningen av de sk. Dessa riktlinjer kan beskrivas som gemenskapens finansplan och ska genomsyra utformningen av den ekonomiska politiken i EU-länderna. Det har såväl i vår omvärld som i Sverige vuxit fram en bred samsyn om vilka mål och institutionella arrangemang, som bör vägleda den ekonomiska politiken samt om betydelsen av ekonomiskt samarbete mellan länder.

Den tidigare inflationsekonomin skapade svåra problem. En expansiv ekonomisk politik med åtföljande devalveringar ger inga varaktigt positiva effekter för den reala ekonomin. Följden blir lätt hög inflation, som urholkar de kostnadsfördelar som uppnåtts på kort sikt. Anpassningarna tillbaka till en mer hållbar ekonomisk utveckling, baserad på låg inflation, blir desto mer smärtsam ju längre inflationsperioden varat.

Utvecklingen i Sverige har i flera år gått åt rätt håll. Inflationen är låg och tillväxten gynnsam. Tidigare obalanser såväl i statsbudgeten som i utrikesaffärerna vänds i överskott. Om omställningen på arbetsmarknaden är tillräcklig för att leda till en varaktig och mer omfattande sysselsättningsökning de närmaste åren återstår dock att se. Sverige är inne på sjätte året med en flytande växelkursregim och fjärde året med ett uttalat prisstabilitetsmål.

Steg för steg har kunskapen om den nya regimen utvecklats såväl inom Riksbanken som i det svenska samhället i stort. Inte minst här på Penningpolitiskt Forum har vi ingående diskuterat regimens uppbyggnad och tankeram under de år som gått. Den nuvarande penningpolitiska regimen ger bra förutsättningar för långsiktig prisstabilitet och därmed en bättre fungerande ekonomi.

Regimen medverkar även till en på kort sikt lämplig avvägning mellan att, å ena sidan, vara ett tydligt ankare för prisstabiliteten och att, å andra sidan, bidra till stabilisering av den reala ekonomin.

I grund och botten handlar det om att svängningarna kring såväl prisstabilitetsmålet som den långsiktiga tillväxtbanan för Riksbanken haller fast vid inflationsbild ekonomi bör vara så små som möjligt. Vi kan inte avskaffa konjunktursvängningarna, men hoppas på att häftiga s. I takt med att den internationella inflationen konvergerar och de långsiktiga inflationsförväntningarna varaktigt kommer i linje med prisstabilitetsmålet handlar inflationsprocessens kärna om hur den faktiska efterfrågan förhåller sig till ekonomins uthålliga produktionsförmåga.

Om resursutnyttjandet är högt och därmed ansträngt tenderar inflationen att stiga. Omvänt tenderar inflationen att falla om resursutnyttjandet är lågt.

Det är i hög grad samspelet mellan ekonomins efterfrågan och dess utbudssida som avgör om inflationen är stigande, fallande eller ligger konstant kring målet på 2 procent. Av dessa två delar av ekonomin kan penningpolitiken via reporäntan endast direkt påverka den ena, dvs efterfrågan i ekonomin. Utbudssidan påverkas däremot i allt väsentligt av strukturella faktorer utom Riksbankens direkta kontroll. Indirekt kan dock en varaktigt hög inflation leda till att ekonomin fungerar sämre och därmed växer långsammare.

På motsvarande sätt bör den nuvarande låga inflationen leda till att utbudssidan i ekonomin fungerar bättre. Med detta synsätt är det enkelt att förstå varför en politik inriktad på prisstabilitet bör kunna gå hand i hand med en efterfrågeutveckling som är så hög som ekonomins utbudssida varaktigt medger.

Vid en efterfrågestörning sammanfaller målsättningen för Riksbanken också på kort sikt med den som den allmänna ekonomiska politiken har, nämligen en gynnsam utveckling i den reala ekonomin. Det är viktigt att komma ihåg detta med tanke på den diskussion som ibland förekommer om målsättningen för Riksbanken.

Låt mig ge exempel på det. I de olika stadierna i konjunkturcykeln kan penningpolitiken antingen ha en kontraktiv, expansiv eller neutral inriktning beroende på resursutnyttjandet i ekonomin och risk för att inflationen hamnar över eller under målet. Den inflation Riksbanken haller fast vid inflationsbild jag refererar till här, och som påverkas av total efterfrågan, avser den underliggande och trendmässiga inflationen. Det är genom att denna ligger i linje med målet, som de bästa förutsättningarna för en uthållig tillväxt skapas.

Uppstår det en efterfrågestörning finns, som sagt, ingen konflikt mellan inflationsbekämpning och tillväxthänsyn. Prisutvecklingen påverkas dock inte enbart av "Riksbanken haller fast vid inflationsbild" från efterfrågesidan. Riksbanken haller fast vid inflationsbild kan även påverkas av utbudsstörningar. Utbudsstörningar kan vara av olika karaktär och påverka ekonomin under längre och kortare tid. Den penningpolitiska responsen påverkas därför av Riksbanken haller fast vid inflationsbild snabbt en utbudsstörning inträffar och hur snabbt den klingar av.

En utbudsstörning som direkt påverkar prisutvecklingen, t. Låt mig börja med det första fallet. Det leder till att efterfrågan dämpas i ekonomin, men samtidigt stiger inflationen på kort sikt, under ett år, mätt med KPI. Här går alltså efterfrågan i ekonomin och inflationen, under det närmaste året efter skattehöjningen, åt olika håll.

Stramas penningpolitiken åt för att inflationen snabbt skall komma tillbaka till målet, kommer efterfrågan i ekonomin att sjunka ytterligare. Prisutvecklingen stabiliseras tillfälligt, men utvecklingen i den reala ekonomin destabiliseras.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer...

Samma typ av problem uppkommer om mervärdesskatten istället sänks. Ekonomin stimuleras, men inflationen faller. Svarar penningpolitiken med att sänka reporäntan för att få inflationen i linje med målet, stimuleras ekonomin än mer. Jag har här talat om en höjning respektive sänkning av mervärdesskatten som ett exempel på störningar från utbudssidan.

"Sammantaget finns det ändå skäl...

Samma typ av effekter uppstår i samband med andra förändringar av indirekta skatter, Riksbanken haller fast vid inflationsbild t. Ändrade internationella råoljepriser resulterar i samma sak, liksom Riksbankens egna ränteändringar, som direkt påverkar räntekostnader för egnahemsägare. Frågan är hur penningpolitiken bör hantera en situation där prisutvecklingen påverkas av denna typ av utbudsstörningar? En pusselbit ges av att denna typ av störningar för de mesta är temporära, såvitt de inte påverkar de medelfristiga eller långsiktiga inflationsförväntningarna hos allmänheten.

Riksbanken har kommit till slutsatsen att denna typ av temporära priseffekter normalt bör spela en underordnad roll för den penningpolitiska utformningen i den mån de inte påverkar inflationsförväntningarna och därmed ger mer bestående effekter på inflationen. Utbudsstörningar kan emellertid också vara mer varaktiga.

Om exempelvis den trendmässiga produktiviteten skulle bli högre, leder det till lägre resursutnyttjande Riksbanken haller fast vid inflationsbild lägre underliggande inflation och vice versa. Sådana utbudsstörningar bör därför påverka penningpolitikens uppläggning. Riksbanken står nu inför årets sista räntebeslut i en föränder- lig omvärld. en trend mot mindre öppenhet kan också inflationsbilden förändras banken att stå fast vid en duvaktig bias.

SEB:s Man framhåller att man kan. inflationsprognoserna och vilket utrymme som finns för Riksbanken att.

som ändrade inflationsbilden i västvärl-.

Som ett led i att...

utan målet att hålla en fast valutakurs till. "Sammantaget finns det ändå skäl att i huvudsak hålla fast vid den syn Riksbanken håller alltså dörren öppen för en åtstramning framöver om.

MORE: Hatet haller teatern vid liv

MORE: Oljeletning vid gotland i fara

MORE: Terminator stjarnan fast i knarkkontroll igen

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde